Dessa skärblock har några unika egenskaper som gör att sköter du dessa brädor väl så kommer dom att gå i arv till både dina barn och barnbarn även om dom används flitigt.
- Det går att renovera brädan flera gånger trots sniderierna: När jag snidat mönster på brädorna ligger det alltid några millimeter under skärytan så man skall kunna slipa ner skärytan ett par gånger när den blir sliten. Brädorna är minst 3cm tjocka.
- Dubbelsidiga:
ena sidan (vanligen baksidan) kan man tex skära på, den andra servera på.
- Timglasslipad för ökad stabilitet:
Trä rör sig alltid med luftfuktigheten. Det betyder att brädans form är olika på vinter och sommar. För att motverka att den blir så kupig så den inte ligger still så slipar jag den som ett timglas, dvs den är lite högre i hörnen. Men det är också viktigt att sköta den tex. Aldrig ställa den på tork på diskbänken och undvika starkt solsken under lång tid.

Jag behandlar skärbrädorna med Osmos hårdvaxolja för bänkskivor som är livsmedels-godkänd. Trä (och ek i synnerhet) är bakteriedödande så en skärbräda av ek kan med fördel vara obehandlad. Inom 1 timme är i princip alla bakterier döda. Det finns mer information om detta under Övrigt -> Skötselråd.
Du kan få en bräda med dina initialer eller kanske ditt familjevapen eller ett föreningsmärke snidat eller inbränt med laser. Hör av dig med en bild om du är intresserad av det.
Har du lagt ner mycket pengar på ett nytt kök så finns det anledning att avsluta med något lite extra. Har du inte renoverat ännu så kan lite extra detaljer göra underverk.

Om man börjar i slutet av 60-talet att göra skärbrädor och gör några om året så blir det en del även om man ger bort dom flitigt. Här är några typiska "stilar" jag täljt genom åren.
Knopar och rep - Genomskurna - Solfjäderformer.
Alla dessa är av teak (utom den trekantiga på slutet), på den tiden gick det fortfarande att lösa en teakbräda utan att gräva ur hela plånboken :-). Teak är trevligt att tälja i (men slöar knivarna) och håller väldigt bra utan ytbehandling.